Upp, upp min själ och sjung!
Dette er en salme skrevet av Johan Kahl. Den ble første gang publisert i Sions Sånger i 1745. Salmen ble senere omarbeidet av Anders Achrenius i 1790. Det var Mikael Nyborg som oversatte salmen til norsk i 1928. Den ble videre bearbeidet av Arve Brunvoll i 1978. Vi finner salmen som nummer 366 i Norsk Salmebok med to strofer. Her er tittelen Opp, du min sjel, med sang. På svensk er salmen publisert med fem strofer.
Vi siterer strofe en på svensk:
Upp, upp min själ och sjung!
Stå upp ur jordegruset,
inställ dig fri och glad för Guds och Lammets tron.
Fast blicken svag och tung
måst blunda vid det ljuset,
så utgjut dock ditt hjärtas fröjd med jubelton.
Ty du till fröjden
som är i höjden,
till Lammets stora bröllop friköpts med hans blod.
All himlens helga prakt
av Herrens stora makt
har skänkts åt dig, det är ditt arv, din skatt, din lott,
så fröjda dig, betänk, min själ, vad nåd du fått!
Salmen er fritt bearbeidet til norsk. Store deler av teksten er skrevet om. Men det er ikke vanskelig å se likheten i tema og salmetittel. Den norske versjonen har også fått med Lammets bryllupsfest og gleden og fryden hos Gud. Salmen er da også plassert under temaet ”Takk og tilbedelse” i vår salmebok.
Vi siterer strofe tre på svensk:
O vilken härlig lott
att Herren lik få vakna
och där förklarad skåda honom som han är!
Då är allt glädje blott,
jag ingenting skall sakna,
nej, då är Lammets brud fullkomligt ren och skär.
Mig kronan räckes,
jag övertäckes
med Jesu Kristi härliga rättfärdighet.
Min gamle Adam svår
och varje bitter tår,
allt blir förbytt i helighet och härlighet
och Gud får pris och lov och tack i evighet.
Johan Kahl var en svensk hernhuttisk sangforfatter som ble født i Sverige i 1721. Han arbeidet om kammerskriver i Stockholm, men rakk også i sitt korte liv å skrive mange salmer. I Brødremenighetens sangbok, Sions Sånger, finner vi ikke mindre enn ca 60 salmer av Johan Kahl. Han er bare representert med denne ene salmen i Norsk Salmebok. I svenske 1819 års psalmbok fantes det også et verk av Johan Kahl. Det var salmen Älskar barnet modersfamnen. Salmen var nummer 474 i 1819 års psalmbok og nummer 558 i 1937 års psalmbok. I den finske salmeboken er Johan Kahl representert med en rekke salmer.
Vi siterer strofe fire på svensk:
Då redan här jag får
så ofta lycklig vara,
fast dunkel blick blott delvis kan min Herre se,
då himmelsk sång mig når
re´n här med toner klara,
hur härligt skall ej sedan allt för mig sig te!
I lyckans stunder
Guds kärleks under
så ljuvligt strålar mig till mötes redan här.
Men när jag tänker på
att en gång jag skall få
med alla frälsta sjunga Lammets nya sång,
då blir min själ för ändlöst jubel alltför trång!
Det er også en annen salme av Johan Kahl som er kjent på norsk. Det er lovsangen Frydetonen går mot tronen. Vi finner den som nummer 72 i Sangboken (1983). Her er den gjengitt med fire strofer. Slik går strofe en. ”Frydetonen går mot tronen / gjenlyd gir Guds himmelhall / Lov og ære Herren være / fjernt og nær han prises skal / Alt det skapte / men fortapte / kam nå reises fra sitt fall.” Johann Kahl ble ikke gammel. Han druknet i Østersjøen i 1746 på en seiltur til Stockholm, før han hadde rukket å fylle 25 år. Men hans mektige jubelsalme er udødelig.
Vi siterer strofe fem på svensk:
Den nya visan där,
den sjungs till Lammets ära,
och gammal och utsjungen kan den aldrig bli.
Den visan vill jag här,
så gott jag kan mig lära,
dess hyllning till Guds Lamm jag vill instämma i,
som lät sig födas,
på korset dödas
och som med blodet återlöst oss åt vår Gud!
Det värdigt är all makt,
kraft, rikedom och prakt,
lov, starkhet, ära, pris och tack båd först och sist!
Och himlen svarar: Amen, det är sant och visst.
Kilder:
Norsk Salmebok (1985)
Tobias Salmelid (1997), s. 217 og 314
Lars Aanestad (1965), bd 2, sp. 2 – 3
Anne Kristin Aasmundtveit (1995), s. 67